silent house

det där som jag letade efter, det som saknas, det letar jag efter än. det där tomrummet, det som gör mig rastlös. det som äter mig inifrån ibland och det som jag helt enkelt ibland bara skiter i. det är ju jag och mina tankar och min kropp. jag är visserligen varm och mina tankar går på högvarv och min kropp är sjuk men då är ju allt som det brukar. nu ska jag iaf vila och slappa och njuta av att inte gå till jobbet varje dag. jag ska umgås med mina vänner, gamla som nya, och fylla min tid som borde spenderas med näsan i böckerna på internet letandes efter lgh istället. för allt är ju bra egentligen. jag har inget att klaga på, tvärtom. men ändå.